Jag har bloggat sedan 2008. Det var en tid när bloggandet som fenomen var stort. Blondinbella, Kissie, Kenza, Engla och många andra växte sig stora och jag läste massor av olika bloggar varenda dag. Det var innan Instagram hade tagit över och Facebook användes mest som ett forum att hitta gamla vänner på. TikTok fanns inte och YouTube var inte alls lika stort. Allt material skapades med kamera och tangentbord och AI var knappt påtänkt i det format som vi känner idag. Själv la jag mest upp bilder på olika pyssel, recept och inredning. Till en början visade jag knappt en enda bild på mig själv. Men det var via olika bloggar du fick inspiration till olika saker. Jag hade ännu inte skaffat min första iPhone så det krävdes att du slog på datorn för att både läsa bloggar och att blogga själv.

Jag blir lite nostalgisk när jag går tillbaka och läser. Det är liksom helt galet hur snabbt tiden har gått sedan det där första blogginlägget i oktober 2008. Och på något sätt kan jag sakna den där tiden när bloggen i sig var lite enklare. Bilderna var små och inte så perfekta, du tog dig tid att läsa längre inlägg och scrollade inte bara förbi. Du kunde längta till kvällen då du skulle få slå på datorn och läsa ikapp de bloggar du följde. Du lärde känna en massa härliga människor bara genom att ni kommenterade på varandras bloggar och du blev inte dränkt i lika mycket information från alla håll. Det var ganska lätt att växa sig stor i bloggvärlden och få många som läste det du skrev.

Numera är det svårt att veta vad som är äkta och vad som är fejk. AI-genererade bilder, filmer och texter är vardag och vi fullkomligt översköljs av information från så många håll. Även om jag själv jobbar både med sociala medier och AI känner jag mig ofta väldigt mättad. Det går liksom inte att ta till sig allt och även jag har fått svårt att orka läsa längre texter utan scrollar ofta vidare. Detta gör att jag tror att pendeln kommer att svänga snart. Jag tror att vi kommer att längta efter mer riktig mänsklig kontakt, det mer äkta och autentiska. Vi vill veta mer om människan bakom ett visst varumärke eller konto. Vi vill se riktiga bilder och äkta material. Därför tror jag att bloggen som fenomen kommer att återuppstå. Inte minst för att det blir en kanal där du som bloggare äger ditt material och har kontroll över det. Det som syns när en läsare går in är det som ligger där, det styrs inte av någon algoritm. 

Jag tror även att vi kommer att vilja se mer ”riktiga människor”. Det kommer fortsatt att vara viktigt med vackra bilder och bra innehåll men det måste vara sådant som vanliga människor kan identifiera sig med. Bloggen i sig har enligt mig varit något som ska inspirera. Och hur många av oss känner att det är rimligt att köpa Chanelväskor till höger och vänster och resa jorden runt femtioelva gånger om året? Nej, jag tror att vi vill se det vackra i det vardagliga. En fin dukning som vem som helst kan göra, ett recept som du enkelt slänger ihop, en outfit som du kan kopiera genom att leta på närmsta second hand. Ett mer hållbart och rimligt bloggande helt enkelt.

Detta är vad jag tror och hoppas att framtidens bloggar kommer att bestå av. Vad tror du? Lämna gärna en kommentar om vad som får just dig att vilja läsa en blogg nu för tiden.

Minns ni när man gav varandra utmärkelser i bloggvärden?