På de mjukaste tassar i gräset han går,
och viftar så glatt på sin svans.

 Med en pinne i munnen och bus i sin blick,
han nu bara är någon annan stans.

Han finns vid er sida ändå trots allt,
och på er han alltid vill vakta.

På eviga ängar han nu springer runt,
och behöver sig ej längre akta.

Det bästa av liv han fick med er,
nu njuter han fint i sin himmel.

Där kompisar finns som redan har gått,
de spanar på er i ert vimmel.

En trogen vän vars skall vi minns,
och svartbruna gosiga päls.

Men om ni blundar och lyssnar ni hör honom här,
han slickar bort tårar som fälls.